Jag fick en konstig idé idag....inte vilken idé som helst, utan en av de knäppaste jag någonsin fått! jag fick för mig att jag ville prova mina gamla konståkningsklänningar:o
vad ska man säga...det väckte en del minnen om man säger så. tänk att det var typ 2/3 år sen jag slutade med den vardagliga rutinen....för det var precis så det var, det var som att gå till skolan. efter 7/8 år så kunde man inte riktigt tänka sig ett liv utan konståkning.
hur som helst passade två av klänningarna, en var så liten att jag fick panik. eller snarare rädd, var jag verklign så liten?? den klänningen är verkligen yttepytte liten:o men när jag tänker efter är det ju inte så konstigt, jag gick ju i 3-7 när dessa klänningar användes.
jag kommer ihåg att precis efter att jag slutat med konståkning ville jag sälja och slänga allt som påminde mig om sporten. jag blev typ deprimerad av att se grejerna.... det var väl mamma och pappa som inte tillät det riktigt... först nu inser jag att jag faktiskt vill ha kvar allt!! för även fast jag grinade en skvätt så kändes det ändå kul att titta på allt gammalt....


denna han jag inte ens tävla med, jag la av typ presic efter att den och mitt program var klart. jag hade musik från filmen "Den magiska leksaksaffären", det var någon slags vals musik.


denna använde jag under perioden då det gick som bäst, jag hade spansk musik då.

den ar typ pytteliten, man ser inte det så bra på bilden, men i verkligheten, asså hjälp...denna använde jag också under perioden då det gick som bäst, redan då hade jag spanska musik. dock var inte programen samma som till klänningen ovan.
jag var inte graciösa typen, så hade alltid sen jag var liten snabb musik. spansk musik var perfekt, så jag hade det en ganska lång period.

asså, gud, det känns så jävla bra att skriva av sig, ni anar inte....